Christine & Paris

Idag åt vi lunch hemma hos Christophes föräldrar i Neuilly. De är verkligen så himla fina människor. Otroligt sympatiska, snälla och generösa människor. Självklart märks det att vi kommer från olika kulturer ibland men de är så öppna och nyfikna med väldigt bra värderingar så det har aldrig varit några problem att inte jag är fransk. Jag har alltid känt mig som en del av familjen.

 

Marie-Agnès, som är mamman tänker alltid på andra före sig själv. Hon serverar fruktsallad utan rom för att hon vet att jag inte gillar rom, ställer upp för mig som om jag vore hennes egna dotter, köper alldeles för dyra presenter och har alltid min favoritost i kylskåpet när vi är bjudna på middag. Pappan, Claude, är lite old school och ni:ar mig (jag och mamman är däremot "du" för varandra) vilket på ett sätt känns lite konstigt när jag och Christophe snart firar tre år, men han är så med alla som inte är fru eller barn och gör det av respekt. Däremot är han väldigt rolig och skämtar hela tiden med mig. Det är roligt nu när jag kan skämta tillbaka och inte bara le och skratta som jag gjorde förr när jag inte förstod, haha. Hela Christophes familj är helt underbara för övrigt.