8 signs that I've lived abroad too long

 
 
Det här med att flytta tillbaka till Sverige efter över fem år utomlands (förvisso en kort retur på svensk mark under studietiden, men då var både hjärta och själ halvt i Paris ändå), har gått förhållandevis smärtfritt såhär efter några veckor på svensk mark. Jag trivs överlag och älskar hur bra allting fungerar. Däremot märker jag att det inte riktigt är samma sak. Det känns som hemma, men ändå främmande på något sätt. 
 
Vissa saker är jag inte alls van vid och då blir det lite av en kulturkrock på andra hållet.
Några tecken på att jag varit utanför Sveriges gränser några år:
 
  • Jag har ingen aning om hur man räknar i veckor. Vilken vecka är vi i nu? 30? 36? Je ne sais pas. I Frankrike räknar ingen i veckor.
  • Jag har svårt för att komma i tid. Den akademiska kvarten är snarare lag än undantag i Paris. Här är man sen om man är i tid. Helst ska man komma fem minuter innan, annars är man en "tidsoptimist". Om jag bjuder hem folk på middag lär jag stå i duschen när de knackar på dörren.
  • Jag säger "jag vill betala med kort, tack" när alla varor dragits genom i kassan. Varje gång. I Frankrike har de inte kommit så långt som att man kan trycka in koden innan vinet och osten i slussats förbi. Plus att jag får sura blickar för att jag inte lägger alla varor på rad, med sträckkoden på rätt håll.
  • Jag har svårt att förstå varför man måste planera in en fika en vecka i förväg. I Paris kan en kompis sms:a klockan halv åtta och fråga om vi ska ses och ta ett glas vin klockan nio och ingen skulle bjuda in till fest en månad i förväg. Då hade ingen kommit för den 20 oktober har någonting annat dykt upp, eller så har de glömt bort det.
  • Jag känner mig lyckligt lottad som får äta mackor med svensk ost och svensk gurka på morgonen. För det finns ju inte direkt någon ICA i Paris.
  • Jag kan inte förstå meningen med att äta middag klockan fem. Då är det ju dags för en goûter
  • Jag väntar inte på grön gubbe och blir förvånad när bilar stannar vid obevakade övergångsställ. 
  • Jag svär och pratar med mig själv på franska. Och översätter ord direkt från franska till svenska. Ibland blir det rätt, ibland blir det fel. Det är som en rysk roulette.
 
 
France vs Sweden | |
#1 - - Madeleine:

Ha! Vi har ofta den diskussionen här hemma om det var något vi hade planerat in, eller hur det nu var? Menar mer hur vi aldrig skriver upp något sånt. Jag fattar inte dem som planerar flera veckor i förväg och aldrig har en "ledig" helg pga allt som måste göras.
Middagar kl fem är sen lunch;) Jag har blivit bättre på att komma i tid men den gamla klyschan "fint folk kommer alltid sent" går alltid hem!

Svar: Haha, sådär har jag varit hela veckan. Jag måste börja skriva upp i min kalender nu, vilken jag inte använt alls i Paris för jag planerade aldrig i förväg. Nej ni är nog lite mer som jag där, spontana och lite mer åt den sydeuropeiska levnadsstilen ;) Vilket jag bara tycker är skönt! Och jag håller med, fint folk kommer sent, hehe.
Christine&Paris

#2 - - ami:

Vissa saker tar väl tid helt enkelt.
men det är väl därför det kallas kulturkrock :)

Svar: Ja exakt!
Christine&Paris

#3 - - Linnea:

Haha! Så roligt och så sant!

Svar: Hehe, visst är det :)
Christine&Paris

#4 - - Robin:

Men men den där bilden är väl tagen i Stockholm? :D

Svar: Jepp :)
Christine&Paris

#5 - - Anonym:

Haha så himla sant. Jag har precis tagit fram min kalender för insåg den behövs. Planerae bara för dagen men inser det verkar lite slumt här. De föesta verkar ha planerat ett år i förväg. Det där med jag vill betala med kort känner jag igen. Frågar på många ställrn tar ni kort, och får en förvånad blick till svar.

Svar: Ja jag glömmer dock att skriva i den. Måste nog börja göra det ;)
Christine&Paris

#6 - - Fatima:

Hej fin blogg du har , kika gärna in i min blogg,
Www.Fatimastulpan.wordpress.com

#7 - - Emelie - Lever drömmen i Paris!:

Hahha, åh, vilka härliga iakttagelser. Sitter allt här och fnissar för mig själv.. ;)

#8 - - Sofia :

Haha jag känner igen mig i en del av dessa! Jag har också noll koll på det där med veckor, jag måste få datum annars är jag lost. Och svensk ost på mackan är något som jag importerar med jämna mellanrum så den hinner jag inte sakna så mycket. Även spontaniteten skulle jag nog sakna som du nämner. Hur kan en person ha så mycket at göra att en fika måste ske om två veckor?!

Svar: I know!? Sjukt märkligt ;)
Christine&Paris

#9 - - Laila:

Så kul reflektioner! Och så tråkiga, planerande vi svenskar är :-)Välkommen hem till Malmö igen. //Laila

Svar: Hehe, ja fast ibland kan det vara bra också. Det är ju lite mer organiserat i Sverige :)
Christine&Paris

#10 - - Lisa:

Blir galen på det här med veckor! Har verkligen ingen aning...

Svar: Haha, nej gud!
Christine&Paris

Upp