Det i sista stycket beror nog på att man bara vill ha sol och värme för en gångs skull och inte behöva bry sig mer än nödvändigt. Sen så skiter jag i vad andra lägger pengarna på, det drabbar ju inte mig precis. Vill de ha en väska för 20.000, så låt de ha det.
Jag tänker att nu när det är dags att om några år resa med barn så är det ju kanske värmen och semesterkänslan man främst vill åt, därför blir det himla smidigt med charter och ett hotell som liksom är anpassat för barnen. Nu har vi förvisso rest charter innan barnen med. Men vi har gjort dagsturer utanför charterbolagens regi. Plockat russinen ur kakan helt enkelt - bra standard och bekvämlighet och äventyr under dagarna när vi önskade att inte ligga och lapa sol vid poolen/havet :)
Tänker som du! Men jag har fastnat för Japan (sedan 2010) så nu resar jag och min sambo nästan bara dit när vi har möjighet. Men ja, att resa är det bästa som finns!
Gillar hur du tänker! Och håller med!
Jag åker hellre på en weekend till någon plats jag inte varit på. Det är min drog i livet... Hur jäkla kul är det inte att åka till en ny plats, allt är nytt, annan kultur, massa spännande mat och dryck, shopping som inte finns hemma, naturen ser annorlunda ut, klimatet etc etc
Jag har än så länge varit i Milano, Paris x2, Istanbul x2, Düsseldorf x3 , Hamburg x2, München, Nice, Barcelona x2, Prag, Poznan, Thailand på långresa, London, Florida på långresa, samt x antal resor till Österrike och Schweiz på skidresor.
Vissa städer har blivit flera gånger pga jobb, men jag hittar alltid något nytt att se/göra.
Så mera resande till folket!!! =)
Att resa är en av livets väsentligaste meningar, absolut! Barn fick aldrig hindra min man och mig från detta "kitt" i relationen. När vår son (för 30 år sedan...) var fyra år köpte vi en tom skåpbil och inredde den själva - till en början mycket spartanskt - och med den åkte vi Europa runt i 27 år under sommarloven, framför allt i Frankrike. Numera är det flyg som gäller, sedan tre år tillbaka, men vi komponerar nästan alltid resorna själv. Vi är 76 resp. 67 år gamla och har fortfarande orken kvar för det. Om den så småningom tryter är dock charter bättre än inget, huvudsaken är att man får upplevelser av världen! Även en charter kan ju nyttjas huvudsakligen för transport och boende, man kan lätt ta lokalbussar och göra egna utflykter. (Men jag förstår att du inte tänker på ålderdomen ännu, det gjorde inte jag heller då jag var 30 ;-) )
Ja, tur att smaken är delad. Våra resor går till Sverige. Bor själv i Spanien. Jag föredrar helst att inte umgås med mina vänner och släktingar på semestern. De ser man när man kommer hem÷)
Instämmer! Jag brukar tagga mina resebilder på instagram med resaärmeningenmedlivet. Jag och min man reser mycket, i maj ska vi till New York för tredje gången på 2 år, julen firade vi i Paris och i helgen ska vi till Göteborg. Jag gillar både de stora och långa resor samt de små och kortare. Jag blir också som du rastlös om jag inte kommer iväg på resa/hotell/annan miljö regelbundet! Att öppna ett hotellrum och ta de första stegen in i rummet är en underbar känsla tycker jag, älskar att bo på hotell!
Jag måste bara tillägga att de häftigaste reseminnena jag har är från de tillfällen jag bott hemma hos människor från andra delar av världen. Har t ex en brevvän, sedan jag var 12 år, som är japanska och bor utanför Tokyo. Hennes familj bodde min man och jag hos i 14 dagar för 15 år sedan. En fantastisk upplevelse! Vi har också varit kontaktfamilj för en kinesisk student och besökte honom senare i hans hem i Beijing. Även det ett minne för livet. Det finns många minnen som sagt och de berikar verkligen!
anonym ovan =teruko
Känner precis som du!! Att resa är det bästa som finns och då (såklart) inte en tråkig charter ;) fattar inte vad alla dillar om att man inte har råd att resa osv. Själv är jag student, tar inga lån utan jobbar extra. Därför har jag ca 8000/ månad totalt men jag kan ändå relativt enkelt få ihop det med 3 resor per år. Men som sagt, alla är olika och man väljer som tur är vart man lägger pengarna!
Ang kommentaren från k. Alla har inte råd för alla har inte bara sig själv att spendera pengar på. Många har barn och vissa av de är ensamstående. Jag har råd men jag är själv och jag är så sjukt tacksam att jag kan unna mig komma iväg då och då. Men om/när man får familj får man se då vad för sorts resa man kan åka på. Svårt ta med små barn på vilken resa som helst. Då får man göra det mer barnvänligt. Lättare när man bara har sig själv att ta hänsyn till. Det beror också på vad man prioriterar. Många gillar väl vara hemma (hemkära) och prioriterar annat framför komma iväg utomlands. Själv älskar jag resa och låter det gå före annat. Skärskilt när man är ung vill jag passa på. Men jag förstår att alla är olika och vissa inte gillar resa så mkt. Eller ja jag förstår ju inte HUR man inte kan gilla det...:) Men det är just för att alla är olika. Plus att man ändras också som person. Jag reste inte så mycket. (Inte alls nästan) när jag var 20...men några år senare kom det intresset. Hade jag tex skaffat familj när jag var 20 hade jag nog inte haft den möjligheten att resa då som jag gjorde.
Håller med! Har nu sparat pengar i ca ett år för att i sommar ge mig ut på en månads lång tågluff i Europa med en kompis. Och på tisdag åker jag till Nice i några dagar. Har inte rest någonting sedan jag flyttade hem från Paris efter att ha bott där i ett år, sommaren 2013. Så känner verkligen att jag måste ut och resa nu...
Alltså Istanbul är verkligen en klar favorit!! Det är så god mat, shoppingen är fantastisk, en båttur på Bosporen och teet är så gott!! Dock vet jag inte om jag skulle rekommendera att åka just dit själv... När jag var där via jobb, så var det 2 kvällar jag gick ut för att äta helt själv och det kändes inte så OK... Jag vet att jag har ett väldigt skandinaviskt utseende och det syns att jag inte är turk om man säger så. Jag hade bägge kvällarna mindre gäng av killar som slöt upp runt mig och ville att jag skulle följa med och dricka te (vilket tillhör deras kultur) och det blev jag ju inte arg över, utan tackade artigt nej och ville gå. Bägge kvällarna var det män som försökte ta mig i armen att jag skulle följa med och DET tål inte jag. Ingen beröring som innebär att jag bara ska följa med. Nej tack! Jag frågade männen i receptionen om det var vanligt förekommande i deras kultur att göra så? Men de förstod nog inte riktigt vad jag menade utan sa bara "Swedish girls beautiful". Well ok, har inte gjort några efterforskningar i just detta. Det var betydlig skillnad de andra kvällar jag var ute och käkade med min manliga kollega...
Så min rekommendation är att kanske hitta någon att gå med ifall man åker dit själv. Men detta är ju bara MIN erfarenhet, finns säkert de som upplevt det annorlunda.
Så min rekommendation blir utan tvekan PRAG!! Så himla fina byggnader, god mat och trevliga människor... Jag är ingen stor öldrickare, men t om jag gillade deras öl =) Finns ett ställe som heter Cowboy om man promenerar upp mot palatset som har god mat och framförallt en superfin utsikt över staden!
Må gött!
Jag önskar ju lite att pengarna kunde räcka till lite av allt, men så är det ju tyvärr oftast inte :) Försöker hitta balansen genom att bara göra genomtänkta köp, köper hellre sällan och lite dyrare förutsatt att jag betalat för kvalitet och inte bara märke när det kommer till kläder och sånt. Det gäller även restaurangbesök och andra nöjen: jag skulle aldrig äta utelunch varje dag, det är billigare och nyttigare med matlåda och då blir de kanske två utemiddagarna jag äter varje vecka mer speciella och lyxiga (och kan få kosta lite mer). Det brukar räcka till några resor varje år. Det blir nog ingen längre resa för mig heller i år, eftersom jag bytt jobb och vill ha det rofyllt och skönt på en bekant plats (jo, det blir Frankrike som vanligt och kanske lite Italien) men nästa år vill jag åka till Asien igen!
Att resa är ju något av det bästa jag vet! Jag lägger gärna mina pengar på resor, men jag har inget emot att spendera pengar på fina plagg eller en väska heller :) Men skulle jag vara tvungen att välja det ena - resor!