I've got my eye on you

 
 
Ibland önskar jag att dygnet hade fler än 24 timmar. Tänk så mycket man hade hunnit med att göra då! Jag har precis ätit middag och fixat med en massa grejer hemma. Min hyresvärd hade folk som kollade på lägenheten idag, och jag kom hem för att upptäcka att hon flyttat runt på mina grejer. Vissa människor alltså. De tror att de äger världen och kan göra lite som de vill utan respekt för andra.
 
Jag började min tisdag med att göra en synundersökning. Det här med att kisa och gissa bokstäver börjar bli tjatigt så nu är det dags att skaffa glasögon. Däremot önskar jag att man slapp vänta minst en halvtimme varje gång man ska till doktorn här. Vad är meningen med att säga en tid när de ändå alltid är försenade? Det känns ju lagom roligt att stressa iväg på morgonen för att vara där i tid, och sedan får man ändå sitta och vänta i 30 minuter på att de tar emot en. Jag har särskilt svårt att förstå hur de kan vara försenade i programmet klockan tjugo i tio när de öppnar kliniken klockan nio (att gå till läkaren innan kontorstid är i princip omöjligt här, vissa öppnar så sent som kl 10!). Som sagt, det här med effektivitet och organisation är inte fransmännens starkaste sida.
 
Hur som helst gick det bra och på fredag tänkte jag gå till en optiker och välja ut ett par glasögon. Dessutom får jag tillbaka en viss procent av det jag betalar. Min kollega betalade 1 euro för två par glasögon och om man vill kan man till och med välja ett par solglasögon som andra par. 
 
Nu är jag så trött så jag måste verkligen sova direkt. Natti!
 
 

Power Shake

 
 
Det är tur att jag gillar att resa för det har blivit en hel del av det senaste tiden. Köpenhamns flygplats börjar kännas som hemma för mig. Å andra sidan tar jag alla chanser jag får att köpa med en Power Shake från Joe & The Juice. Flygresan igår gick riktigt smidigt. Inte nog med att en snäll person i säkerhetskontrollen lät mig gå genom expresskön, jag fick även byta plats på flyget från mittenplats (finns det någon som ens gillar att sitta i mitten?!) till fönsterplats. Det enda som kändes lite surt var att jag hade köpt en tur/retur-biljett när jag åkte flygbussen från Paris i torsdagskväll. Igår kom jag på att det var det kvittot jag slängde mitt tuggummi med i fredags när jag var på väg till mitt möte. 11 euro som jag bokstavligt talat kastade i papperskorgen.
 
Jag och min kollega Izzie botade måndagsångesten med lunch på Le Pain Quotidien. Jag ska till läkaren för att göra en synundersökning i morgon bitti så stannade kvar lite för att jobba undan, men nu ska jag hem och städa min studio. Min hyresvärd ska tydligen göra visningar av lägenheten denna veckan. Man kan ju tycka att lite mer än en dags heads up vore det minsta man kan begära, men tydligen inte. 
 
 

Kärlek

 
 
Igår var en sådan vacker dag och kväll på alla sätt och vis. Min kusin Sophia gifte sig äntligen med sin Joakim och jag är helt övertygad om att de kommer leva lyckliga i alla sina dagar för de är det gulligaste paret jag vet. De är så fina mot varandra och en blind kan se hur stark deras kärlek är. Den kärleken de har önskar jag att jag också får uppleva med någon en dag. Att jag dessutom fick träffa mina kusiner och umgås med syrran gjorde det hela till en ännu bättre helg. Vi träffas så sällan men ändå vet jag att de finns där för mig och det kan gå år utan att vi ses men ändå känns det som att det var igår. Åh jag tycker så mycket om dem.
 
Tack min älskade Sophia och fina Joakim för att jag fick dela den här dagen med er! 
 
 

Österlen

 
 
Det finns två saker jag saknar väldigt mycket när jag bor utomlands. Det ena är min familj, och det andra är svensk frukost. Denna helgen får jag återse båda två. Syrran är också i Sverige tillsammans med sin engelsman. Så himla fint. Igår kväll kom vi till Kivik och välkomnades med en Gin&Tonic på verandan. Efter middagen satt vi ute till småtimmarna. Pratade om allt och inget och skrattade åt och med varandra. Jag vaknade utvilad till att solen sken och åt frukost ute. Det kan inte bli mycket bättre. Livet på en pinne ungefär.
 
Nu måste jag hoppa in i duschen för sedan ska vi köra mot Hässleholm. Det är en stor dag idag!
 
 

White Knits

 
 
Egentligen borde jag inte köpa någonting såhär några veckor innan jag ska packa ihop alla mina grejer och flytta till ett annat land. Ändå kunde jag inte låta bli när jag såg den här fina vita tröjan på rea. Jag kan nästan se min pappa sucka uppgivet när han läser det här inlägget, men lilla pappa du vet ju att jag aldrig lär mig.  
 
Den passar faktiskt utmärkt ljumma sensommardagar i september (fördelen med att flytta till södra delarna av Sverige), eller under en jacka i höst. Inte för att jag behöver en ursäkt för att shoppa, men det är ju alltid bra att ha en eller två i reserv.
 
Köptes i butiken Suncoo i Marais, vilken kan hittas på 22 rue des Rosiers. 
 
 

CPH

 
 
Hej från Köpenhamn! Jag kom hit sent igår och sov hos min kompis Sofia i natt. Jag har inte träffat henne sedan hon flyttade från Paris så det var ett kärt återseende. Lite synd bara att vi inte riktigt hann umgås men snart kommer vi bo närmre varandra så då kan vi träffas lite oftare. Det blir kul. Åh jag är så glad över att få komma närmre familjen och mina vänner här uppe. Det gör att flytten från Paris känns lite lättare. Även om jag är hundra procent säker på att det var rätt beslut att flytta tillbaka, så är det samtidigt lite jobbigt att lämna mitt liv där. Paris är ju mitt hem sedan flera år och jag har fått så många fina vänner där som jag tycker om. När jag kommer hit upp däremot, så inser jag hur bra det det är i Norden. Allting fungerar som det ska, människorna är trevliga och livskvaliteten är så mycket bättre.
 
Nu ska jag bege mig över sundet och åka hem till mamma för att dumpa mina väskor, samt packa om. Sedan ska jag försöka få tag på en av mina vänner så vi kan hänga lite. I eftermiddag möter jag upp med syrran och hennes kille för att åka bort till Österlen. I morgon är det årets finaste och kärleksfullaste dag. Längtar!
 
 

Weekend in Sweden

 
 
Ikväll flyger jag till Köpenhamn för en långhelg i Sverige. Ett spännande möte, mys med familjen och bröllop står på schemat. Jag passar samtidigt på att ta hem lite grejer, eller snarare mycket grejer. En stor resväska och en mindre kabinväska ska jag försöka få med mig till flygplatsen. Jag kom i alla fall till jobbet med dem, så jag ska väl klara att ta mig till flygbussen också. Jag måste haft totalt hjärnsläpp när jag bokade min biljett för tydligen hade jag inte köpt till incheckat bagage. Jag kom på det för sent och måste nu betala 36 euro på flygplatsen. Väldigt smart drag måste jag säga. Totalt kommer denna resa kosta mig 280 euro, med alla omkostnader. För knappt tre dagar i Sverige, och två veckor innan jag flyttar från Paris.
 
Jag älskar min kusin och ser verkligen fram emot bröllopet, men jag skämtade med henne att hon faktiskt kunde gift sig i september i stället, haha. Å andra sidan får jag träffa en massa fina familjemedlemmar och se två av mina favoritpersoner gifta sig så i det stora hela är det helt klart värt resan. 
 
 

I see trees of green

 
 
När jag var liten brukade vi ofta åka på utflykt till Bokskogen, ett stort skogsområde som ligger några mil utanför Malmö. Både med skolan och familjen. Jag älskar skogen. Det är så fridfullt och vackert stillsamt. Som en oas. Det känns lite som att träden skyddar från storstadens och vardagens stress med sina höga stammar. Sedan jag flyttade till Paris uppskattar jag naturen så himla mycket mer. Jag tror inte jag gjorde det lika mycket innan jag flyttade från Sverige. Det känns som att jag tog mycket för givet då. Sådant jag inte tar för givet nu. Tystnaden och det orörda. Solljuset som envist tränger in mellan trädkronorna. Jag ser det mer tydligt nu känns det som. Njuter mer och sparar alla känslor det ger längst in i minnet. 
 
När jag var hemma sist åkte jag, mamma, min bror och lilla brorsonen Melvin ut dit på utflykt. Självklart var jag tvungen att fota lite också. Jag ser fram emot fler skogspromenader när jag flyttat hem, men då i den härligt friska höstluften med vackra rödgula färger på träden och prassliga löv på marken.
 
 

FERMÉ

 
 
Egenföretagarna i mitt område har gått på semester. Butiker, lunchställen, boulangerier, apotek och restauranger är igenbommade med en lapp på dörren som önskar en trevlig sommar. I Paris finns det företag som helt stänger i augusti (ja, på riktigt) eftersom i princip alla är på semester. Nu märks det tydligt att det är semestertider och vissa har stängt så länge som 1,5 månad.
 
Jag undrar om det här ens existerar i Sverige? Jag tror inte det. Det hade nog inte lönat sig, men visst hade det varit roligt om man hade gått till Espresso House för att fika en dag på sommaren och mötts av en lapp som sagt: "Vi har sommarstängt till den 15 augusti. Glad sommar!". Alla svenska studenter hade gått i taket.
 
Franska ungar sommarjobbar på tal om det inteom de inte verkligen måste. Det vill säga, om de inte kommer från en familj som inte har råd att betala för sina vuxna barns sommarnöjen (det handlar inte bara om 16-åringar här, utan ungdomar på 22-24 år). De flesta franska studenter lever på sina föräldrar hela sommaren. "Ett sommarjobb ger ingen relevant erfarenhet och jag bor ju ändå gratis, och har inte så många utgifter", låter det från många jag frågat om det här. Sedan betalar föräldrarna för alla vinkvällar och weekends med vännerna. Jomenvisstsåatt. 
 
Olika kulturer och idéer om vuxna ansvar.
 
 

To new adventures

 
 
Först och främst - tack för era kommentarer på förra inlägget. Jag blev alldeles varm i hjärtat när jag läste dem. Det betyder så mycket att ni tar er tid att skriva så omtänksamma och uppmuntrande ord till mig. Tänk, ibland känns det som att ni tror mer på mig än vad jag gör. Jag har helt klart de snällaste och smartaste läsarna i bloggvärlden. 
 
Ni kanske undrar vart jag ska flytta? Jag tror att ni redan listat ut det, om ni lagt märke till en detalj i fotot ovanför. Ja precis, jag återvänder till min hemstad. Jag kommer ta tillbaka min lägenhet där vilket jag verkligen ser fram emot. Att åter igen få bo i en riktig lägenhet som jag kan inreda. Mina 36 kvadratmeter i Malmö kommer kännas som ett palats i jämförelse med de 14 kvm jag bor på nu. Jag kan inte påstå att jag kommer sakna det. 
 
Åh, det är mycket jag ser fram emot ska jag tala om för er. Att bo nära havet igen och få känna frisk svensk luft varje dag. Ta igen förlorad tid med familj och vänner. Det är mycket man uppskattar extra mycket efter att ha bott utomlands i några år. Jag får skriva mer om det senare. 
 
 
 

The end of a five year love story

 
 
Mina kära läsare. Jag ska berätta någonting för er. Någonting som några av er kanske redan haft på känn.
 
En dag i april 2009 kom jag till Paris med planen att bo här i ett år. Det förvandlades till fem år och några månader. Sedan ett bra tag, troligtvis längre bak än jag egentligen vetat själv, har jag känt att jag inte riktigt trivs fullt ut med mitt liv här. Tro mig, jag älskar Paris som stad. Alla vackra byggnader, alla möjligheter den ger och att den är så full av liv. Vinet, osten, den fantastiskt avslappnade franska kulturen och de fabulösa fransmännen som sätter färg på tillvaron. Här är det helg alla dagar i veckan och bara för att det är en vardagskväll betyder det inte att gatorna är tomma på folk. Jag är omringad av härliga människor från alla möjliga håll och kanter av världen, både kollegor och vänner. Människor som lärt mig mycket både om livet och kulturer runtom i världen. Det har varit otroligt berikande.
 
Däremot älskar jag inte att bo på en pytteliten bostadsyta och betala en förmögenhet för det. Livet i Paris kan vara underbart på många sätt, men när man inte hinner njuta av staden är det inte riktigt värt det. Jag längtar hem till Sverige. Till ett liv utan stress. Till det där informella och avskalade. Till naturen och havet. Framförallt till min familj och mina vänner som jag träffar alltför sällan. Jag saknar min lägenhet där jag inte har mögel i badrummet. 
 
Jag tänkte på det länge. Tvekade fram och tillbaka. Skrev listor över för- och nackdelar. Grät över tanken på att lämna vänner jag numera kan räkna till mina allra närmsta. Frågade mig själv om jag verkligen var säker. 
 
En sak vet jag däremot, och det är att livet är för kort för att gå runt och tänka tveka över sina val och just nu känns det här mer rätt än fel. Så i september säger jag hej då till Paris och Frankrike. Kanske för gott, kanske bara för ett tag. Paris finns alltid kvar. Både i minnet och på riktigt.
 
 
 

Wine & Cheese

 
 
Vad tänkte jag innan jag började gilla ost? För sådär tio år sedan var jag ganska kräsen och kunde inte äta någon slags ost alls. Nu älskar jag det. Det enda jag inte gillar är grön- eller blåmögelost. Här i Frankrike finns ju dessutom en hel uppsjö av ostar och deras ostkyl på Monoprix är ungefär lika stor som vår tacos-hylla på Ica Maxi. Camembert, Tomme, Brie, Roquefort, Faisselle, Chèvre... Det finns hur många som helst! 
 
Går man ut på brasserier eller restauranger i Paris är det ett måste att beställa in en ostbricka. Vi äter ju ofta franska ostar med salta kex i Sverige, men här äter man det såklart med färsk baguette. Ett glas vin till det och kvällen är fulländad.
 
I fredags jag och en vän till Les Puces des Batignolles för ost och vin, ett ställe som ligger några hundra meter från min lägenhet som jag gillar mer och mer. När Sara var tvungen att gå kom Natalie och en annan svensk vän förbi. Ibland är det perfekt att göra någonting sådant en fredag, men ändå avsluta kvällen relativt tidigt. 
 
 

Parlez-vous français?

 
 
 
Fråga
Pratar du franska om du tex umgås med dina franska kollegor på fritiden? Hur lång tid tog det för dig innan du började känna att du behärskade språket sedan du började lära dig det? Jag pluggade franska både i högstadiet och i gymnasiet men tyckte på den tiden att det var väldigt tråkigt och använde det knappt nån gång efter de lektionerna tog slut. Sedan kände jag nu (6 år senare tror jag att det blir) att jag ville ta upp språket så i fem månader bodde jag i Frankrike och gick på en kurs som va ganska intensiv men jag känner fortfarande att jag typ bara är på nybörjarstadiet och har såå mycket kvar att lära. Jag har alltid gillat engelska och varit ganska bra på det men med franska är det en heelt annan femma, känns bara så mycket svårare. 
 
Svar
Jag tror att jag redan skrivit ett inlägg om detta, men hittar det inte så jag tänkte att jag svarar i vilket fall!
Jag pratar franska med fransmännen på jobbet, och även vissa av mina kollegor som är utländska men som känner sig mer bekväma på franska än engelska, men med vissa pratar jag engelska då många kommer från länder som England, Pakistan, Indien, Italien och Tyskland. När jag umgås med dem på fritiden är det samma sak som på jobbet - franska eller engelska beroende på person. 
 
Jag vet inte riktigt när jag verkligen började behärska språket. Jag tror att jag började prata franska på riktigt efter ungefär 7 månader när jag fick några franska vänner. Innan dess var de flesta av mina vänner utlänningar och jag pratade mest engelska. Sedan träffade jag C och till en början pratade vi rätt mycket engelska men efter några månader började vi prata mer och mer franska. Sedan två år pratar vi i princip aldrig engelska med varandra. Jag tror att mycket var tack vare hans familj och kompisar som jag alltid pratade franska med till 99 %. Visst hände det att jag inte hittade orden och då tog till engelskan, men de hjälpte mig verkligen att bli lära mig språket från grunden.
 
 
Jag har tre tips för att lära sig franska flytande:
 
1. Våga - var inte rädd för att säga fel och tänk inte så mycket på vad andra tycker om ditt uttal. De flesta är väldigt förstående och tålmodiga, och är de inte det... så fuck 'em. Prata på som om du vore the king or queen (eller hen? sorry, kunde inte låta bli!) of the world. 
2. Hitta tillfällen att prata det så ofta du kan - ta extrajobb i en butik eller på restaurang, eller som barnflicka i en helfransk familj vars engelska vokabulär kan räknas upp på en hand (varav två troligtvis är omgjorda engelska ord med franskt uttal - ex: weeköööönd). Då kommer du få prata franska hela dagarna och kommer snart in i det. Undvik att skaffa en umgängeskrets som endast består av expats eller andra svenskar. Jag älskar mina svenska och utländska vänner här, men uppskattar samtidigt att ha blivit god vän med fransmän.
3. Lyssna och läs - fransk radio är riktigt bra för att höra franska och uppfatta ord inom populärkultur. Att läsa Victor Hugo varje vecka kanske inte är för alla, men att bläddra i tidningar och läsa artiklar/intervjuer som verkar intressanta kan verkligen hjälpa. Öva på alla olika uttal och uttryck. Kolla upp ord du inte förstår så du ser hur de skrivs. Även att se på filmer med fransk undertext, och så småningom titta på franska filmer. Först med undertext, sedan utan. Om du redan sett "En oväntad vänskap" fem gånger kommer du kanske uppfatta i alla fall 5 % av Driss slang-uttryck. Jag förstår fortfarande bara 15 % så det vore ganska imponerande måste jag säga.
 
Framförallt så måste du ha tålamod. Det tar tid att lära sig franska då det är komplicerat och inte alltid låter som det stavas. Inlärningsprocessen går i vågor, men om du försöker kommer du till slut lyckas. När du kommer på dig själv att skämta käckt på franska... Ja, då är du i hamn. 
 
Bon courage! 
 
 

I ain't got no banana pancakes

 
 
Någonting jag märkt den senaste tiden är att det verkar pågå någon slags överdriven hälsohysteri i Sverige. Folk tränar som galningar och äter knappt "vanlig" mat längre. Det är grönsakssmoothies (sälleri och broccoli ihopmixat kan väl inte vara gott att dricka, eller?), pannkakor gjorda på allt annat än pannkakssmet och konstiga dieter som alla hakar på. Sedan ska ju helst allt onyttigt förvandlas till nyttigt. Vad är meningen med att äta kakor om de inte är flottiga och innehåller minst två dl socker?
 
Fransmän lever ju på cigg och vin så jag vet i och för sig inte om det är mycket bättre. Det kombinerat med små portioner lär väl vara hemligheten bakom deras smala figurer. Kanske även att fransyskor inte ammar särskilt länge, om ens alls? Borde inte barns benstomme utvecklas mer av amning? I don't know. Ändå förstår jag inte för de äter ju så mycket socker. C kunde ha en hel sockerbit (och det är större sockerbitar här än i Sverige) i sin lilla espresso. Typ socker med kaffe, i princip.
 
Hur som helst blir det inga bananpannkakor eller sellerismoothies när jag äter helgfrukost. I morse gick jag ut för att köpa baguette och färska bär, så det blev nutella och amerikanska pannkakor. Nu ska jag hänga lite tvätt och göra mig i ordning, sedan åka ner till Gare de Lyon för en fika med min franska vän Magali innan hon tar tåget till Lyon. Trevligt!
 
 
 

C'est le WEEKEND

 
 
Nu tar jag äntligen helg! I kväll haffar jag min vän Sara för ett glas vin i mina kvarter, mitt emellan hennes två semesterresor. Eftersom jag har stora planer på att träna i morgon blir det nog en ganska lugn kväll. Jag skulle även behöva tvätta och städa i morgon så det finns inte alls något utrymme för att vara lördagstrött. 
 
Bilden tog förresten Solli för någon månad sedan. Jag tänkte precis på att jag inte alls känner mig bekväm i den där kjolen. Jag tycker inte att jag passar i den och har bara använd den typ tre gånger på fem månader. Någon som vill köpa den kanske? Maila i så fall! Adress finner ni till höger. 
Här är en bättre bild.
 
 
 

Christine&Paris


This blog is about a Swedish girl living in the French capital. I write about the real Paris life, not the glamorous one. It's mostly a bittersweet symphony.


I can't picture a life without traveling, eat far to many pastries for my own good, never get tired of taking pictures of La Tour Eiffel and am constantly dealing with cultural chocks.

All pictures are taken by me, if nothing else is said. Please ask for permission before you borrow them.

BIENVENUE!

To get in contact with me:
christinesblogg@hotmail.com






RSS 2.0