What reflects upon us

 
Jag fick en fråga från en läsare vars svar jag tyckte förtjänade ett eget inlägg. Det här är nämligen ett ämne som jag diskuterat med andra tjejer som bor eller har bott i Paris. 
 
Kommentar:
Hej, är i Paris och det är knappt någon kille som spanar in mig alls. Är inte narcissist som kräver alla killars uppmärksamhet, men de flesta killar verkar kolla bort och ingen har kommit fram. Nu klär jag mig rätt konservativt och är ej blond/vit (adopterad från Brasilien).. Innebär detta att man anses ful i Paris? Alla andra tjejer jag träffat (förvisso svenskor och amerikanskor - de flesta blonda) verkar få massa uppmärksamhet från de franska männen..
 
Min syn på det hela:
Är man blond och blåögd får man ofta mycket uppmärksamhet i länder där etniska skandinaver anses som exotiska. Det är fakta. Jag måste erkänna att jag kände mig väldigt osynlig helt plötsligt när jag flyttade hem till Sverige och helt plötsligt var "en i mängden". För det ÄR faktiskt smickrande med den där uppmärksamheten. Det ska jag inte sticka under stolen med. Däremot så handlar det inte bara om hur man ser ut, utan även om ens karisma och utstrålning. Jag har flera vänner i Paris som inte är blonda, eller ens ser särskilt skandinaviska ut, men de får ändå uppmärksamhet från andra. Just för att de blir attraktiva med sin charm och personlighet.
 
Sedan ska man fundera på VARFÖR man faktiskt vill ha uppmärksamhet, för oftast handlar det om ett bekräftelsebehov som bottnar mycket djupare än så. Klart att det är roligt när det motsatta könet lägger märke till en, men om man hänger upp sig på det så blir man osäker, och det syns utåt.
 
Jag tror att vi har någon slags kollektiv bild i Sverige om hur man ska se ut och vara som kvinna. Vältränad kropp, men ändå smal. Naturligt sminkad, men perfekt hy. Fransförlängning, men det ska helst se ut som att vi inte har något smink alls. Samtidigt som vi vill hitta någon att dela livet med, så ska vi vara så oåtkomliga för killar för de är ju ändå assholes allihop. Jag märker hur mycket press det är och det skrämmer mig lite. Varför har vi ett så stort behov av att sträva efter perfektion när det gäller utseende? 
 
Fransyskor har sällan smink, låter håret vara naturligt, tränar sällan och är mycket mer konservativa än vi svenskor. Det håller på att förändras med nya generationer, men generellt så upplevde jag inte alls lika stor utseendefixering när jag bodde i Frankrike. Kanske är det därför som killar från andra länder tycker att svenska kvinnor är exotiska och spännande? Vi är mer liberala och trots att vi anses vara ett av världens vackraste folk, så spenderar vi timmar framför spegeln varje morgon för att göra oss "naturligt vackra". Samtidigt spelar det ju ingen roll om du har restylane i läpparna, eller gelénaglar, och blont långt hår, för i slutändan så är det inte det som avgör om någon faller för just din personlighet. 
 
Så sträck på dig, lägg på ett leende och visa att du har en spännande och unik karaktär så kommer andra lägga märke till dig. 
 
 
Culture Paris/France, Q&A | | 3 kommentarer |

Weekend på egen hand i Paris

 
Jag fick en fråga från en läsare angående att resa på egen hand till Paris. Alltså semester ensam och om det funkar i en stad som Paris. Jag har fått kommentarer och frågor om detta innan så jag tar det här så att fler får ta del av min syn på det hela.
 
Fråga från Emelie:
Christine! Jag tänkte göra en resa helt själv i höst, men jag vet inte riktigt vart än. Är Paris en bra stad om man reser ensam som tjej? Vad skulle du säga?
 
Svar från mig:
Förlåt för ett så sent svar för det första. Jag hoppas att du inte hunnit boka ännu något annat resmål nu :)
Åh så roligt. Det är klart att du ska åka! Paris är en perfekt stad att resa själv till. För det första så är det så mycket folk där så du behöver sällan känna dig osäker när du rör dig ute. För det andra så finns det alltid någonting att göra och se. Kulturen där är ganska annorlunda från här och det är ofta man ser personer som sitter ensamma och dricker en kaffe eller äter en måltid, utan att nödvändigtvis sitta med mobilen eller datorn. Det är ju lite det som är tjusningen dessutom i Paris, att sitta på en uteservering och titta på folk. Är du dessutom en social och öppen person så är det ju ett perfekt tillfälle att prata med främlingar, eller med den nyfikna servitören som undrar vem den här "exotiska" personen är.  
 
Det enda man ska tänka på är att inte vara naiv. Håll koll på dina grejer och använd sunt förnuft. Sitt inte med mobilen öppet (om du har en iPhone) på metron för de rycker telefoner ur händerna på unga tjejer. Lägg inte ifrån dig väskan på stolen bredvid utan full tillsyn. Säg för guds skull inte "café au lait" när du beställer en kaffe med mjölk (det heter café crème - eller bara "un crème") och be alltid att titta på menyn. Säg inte bara "a glass of wine", för då tar de det dyraste glaset. Plus, gå inte på restaurangerna vid St Michel, Les Halles, Champs Elysées eller Chatelet. Turistfällor hela bunten. 
 
Så länge man har lite verklighetskoll och inte målat upp en drömbild av Paris (som de stackars japanerna som måste gå i terapi efter sina Paris-besök), så kan man nog få en riktigt fin resa på egen hand. Plus att det är en underbar stad på hösten. Det är inte sällan som temperaturen sträcker sig upp mot 20 grader i slutet på oktober. Kvalitetstid med Paris är typ bland det bästa som finns. Om jag inte hade haft vänner kvar i Paris så hade jag lätt kunnat åka dit ensam bara för att flanera runt lite hur som helst ett par dagar.
 
Hoppas att du får en riktigt härlig vistelse!
 
Paris, Q&A | | En kommentar |

Paris och ytlighet

 
Jag fick en fråga från en läsare om ytlighet i Paris som jag kände var viktig att svara på så att fler av er får ta del av det. 
 
Anonym skrev:
Hej! Tycker du paris är ytligt? Jag är lite kurvig på fel ställen, har finnar, tjockt ansikte osv.. Tror du jag kommer bli sämre behandlad i Paris? (Ska vara au pair där)
 
Jag tycker att allt handlar om attityd, ödmjukhet och självförtroende. Visst lever vi i ett samhälle där folk har en bild av den typiska "perfekta människan", vilket är helt absurt egentligen för skönhet speglar oftast inte det man ser på ytan. En Victoria Secret's-modell kan vara så tråkig att klockorna stannar. Precis som Laila skriver i en kommentar så handlar det hur man bär upp sig själv. Är man välklädd, inte går och tittar ner på skorna och beter sig med respekt och vänlighet mot de man möter, så spelar det ingen roll hur du ser ut och hur mycket du väger. 
 
Jag tycker nog att svenskar är ytligare faktiskt. Här handlar allt om utseende och att ha en perfekt yta. ALLT är fejk. Naglar, hår, läppar, bröst, ögonfransar... Du ska träna så att du har en platt mage och putig rumpa. Det är tre lager smink och superkorta kjolar som visar mer än omgivingen faktiskt ber om att få se.
 
I Frankrike ser du inte många tjejer som har löshår eller tre lager smink i ansiktet. Det är knappt så de ens har nagellack och smycken. Det är mer naturligt. Visst är fransyskor smala rent generellt, men verkligen långt ifrån alla. Tänk på att det alltid är ett perfekt tillfälle att vända blad när du flyttar utomlands. Om du inte har så bra självförtroende här och nu, så försök tänka att du när du flyttar har en chans att lyfta upp det. Ingen känner dig där och bedömer dig efter det första intrycket de får. Om dina första vänner i Paris tycker att du är en trevlig, intressant, snäll och rolig tjej så kommer de inte bry sig om hur du ser ut. De ser bara en person med en härlig personlighet som de vill lära känna bättre. Var dig själv så kommer andra behandla dig därefter.
 
Lycka till under ditt år som au pair i Paris. Det kommer säkert bli helt fantastiskt kul!
 
Living abroad, Paris, Q&A | | 4 kommentarer |
Upp