When you leave your heart out

 
Det blev lite av en radiotystnad efter Berlin, vilket inte riktigt var meningen. Jag kom hem till en tråkig nyhet som "threw me off balance". En person som inte Människor som lär känna mig kan nog se mig som ganska öppen och att jag gärna delar med mig av mig själv och mitt liv. Jag har tyvärr en tendens att släppa in människor i min mest privata sfär som sedan sviker mitt förtroende. Det kommer med en viss cynism och det tar ganska lång tid innan jag verkligen förlitar mig på de jag lär känna.
 
Hela livet handlar om relationer, vare sig det är relationen till sig själv eller andra människor. Relationer är inte alltid lätta att hantera, för samtidigt som man behöver öppna upp för att kunna släppa in så kommer det med en viss sårbarhet. När man tar bort plåstret som skyddar såret så öppnar man upp för infektioner. Vissa relationer hjälper till att läka såren. Andra öppnar upp dem igen, och kanske blir det så infekterat att det tar lång tid att läka. Det gör att jag behåller det där plåstret på. Det tar för lång tid för mig att läka och plocka upp bitarna igen.
 
Samtidigt kan man inte leva livet så för till slut har man bara sig själv att förlita sig på, och det blir ganska ensamt. Jag bara önskar att människor ibland överraskade mig på ett positivt vis, och inte svek mitt förtroende på det mest förutsägbara sättet. Som den här gången. Jag öppnade upp mitt hjärta och det slutade med att jag blev sårad. 
 
Så idag tillåter jag mig själv att knappt göra någonting alls. Jag tänker bara ha en dålig dag och sikta på att i morgon ska jag gå vidare och släppa taget. "Let it go, let it go", som Stina brukar sjunga för mig när jag ältar saker och har svårt för att gå vidare. Nu ska jag diska och packa upp resväskan efter Berlin, och lyssna på min favoritlista på Spotify. Ett städat hem och bra musik får mig i alla fall oftast på bra humör.
 
 
//Sorry for the radio silence. Life came in between. I got bad news as soon as I got home and that threw me off balance. Relationships are difficult. You need to open up your heart to let people in, but that also comes with a vulnerability. To rip off a band-aid an leave a wound exposed is like a roussian roulette. You either get help healing it, or get left with a really bad infektion. Those infektions are sometimes really difficult to get rid of. So I leave my band-aid on most of the time. Except for now, and it left me exposed and hurt. 
So I'm letting myself have a bad day and tomorrow I will move on and let things go. There's no point in dwelling. Life is too short for that.
 
C'est moi | | 3 kommentarer |

Att respektera sig själv

 
Ibland på söndagar får jag en känsla av ensamhet. Jag tror att det efter denna helgen blivit mer påtagligt för hela helgen har jag påmints om att jag inte har det där som många i min närhet har. Någon att dela livets berg- och dalbanor med. Oavsett vad som händer i livet så är kärlek och relationer det som avgör ens lycka. Dåliga relationer gör en person olycklig och bra relationer gör en person lycklig. Det spelar ingen roll hur mycket pengar du har, hur fint ditt hus är, hur många fantastiska resor du åker på eller hur många dyra prylar du äger. 
 
Samtidigt vet jag att den allra viktigaste relationen i mitt liv är den jag har med mig själv. Jag måste älska mig själv innan någon annan kan göra det. Just nu har jag en dålig relation med mig själv. Vi är liksom inte synkade. Det är som att jag försöker lappa ihop resterna av det trasiga förhållandet som jag glömde bort att underhålla förra året, men kommunikationen brister på vägen. Den där bekräftelsen som jag letade efter på fel ställen. Jag tror att det kan ha varit en anledning till min depression, eller kanske tvärtom. Oftast är destruktiva beteenden ett tecken på en brist på självrespekt. Att den där respekten för sitt eget välmående förvunnit. Som en ätstörning eller ett drogberoende. Du vet att det är fel, men du respekterar inte dig själv tillräckligt för att sluta plåga din kropp eller själ. 
 
Även om jag mår betydligt bättre nu och släppt taget om det där destruktiva, så märker jag att jag är långt ifrån där jag vill vara. Jag vill så gärna tro att jag är framme vid mållinjen, men egentligen har jag fortfarande en mil kvar att gå. Den där milen är full med hinder och alla sitter i mitt huvud. Tankar som hindrar mig från att tro på mig själv, att lita på människor i min närhet och vara trygg i min relation till mig själv. Det är så att jag ibland önskar att jag kunde stänga av de där tankarna. 
 
Jag har egentligen haft en riktigt bra helg. Full med kärlek till och från människor. Jag har skrattat så himla mycket. Jag tror faktiskt inte att jag har skrattat så mycket på väldigt länge som jag har gjort sedan i fredags. Jag måste nog bara försöka minnas allt det där som ger mig lycka lite längre. Inta låta det överskuggas av det som ger mig ångest och som får mig att bli deppig. Inse att jag har den där milen kvar att gå och vara okej med det. Jag måste försöka tillåta mig själv att vara ensam, men även komma ihåg att minnas att jag faktiskt egentligen inte är det. Sluta tro att jag inte duger som jag är. Det finns personer som tycker om mig med alla mina brister, så varför skulle inte jag göra det? Vem ska respektera mig om jag själv inte gör det?

En bra självkänsla kommer inte från ovan. Det är som ett ständigt projekt utan deadline.
 

Jag hoppas att ni haft en bra helg och att ni mår bra. Jag ska berätta om min helg i morgon, men nu måste jag bädda rent sängen och få lite sömn. Det har tyvärr varit en bristvara sedan en vecka tillbaka. Jag är helt utmattad.
 
 
C'est moi | | 2 kommentarer |

Årsmål 2016

 
Jag hittade ett inlägg hos Michaela Forni (som för övrigt verkar vara en otroligt gullig tjej) som inspirerade mig till att göra samma sak. Det var en lista med årsmål får 2016. Nu är det ju snart mars, men det är fortfarande 9 månader kvar av det här året. Jag känner att jag behöver motivera mig själv med olika delmål och när det är skrivet svart på vitt så är det kanske lättare att följa dem. 
 
Sedan är det såklart viktigt att inte se det som "krav" och måsten, utan som någonting man önskar uppnå. Om jag inte klarar allt så måste det få vara okej. 
 
♦ 1 - Vara snällare mot mig själv. Jag har tyvärr inte varit det under 2015 och många gånger så har jag fått ångest för någonting jag sagt eller gjort. Jag måste bli bättre på att förlåta mig själv och gå vidare. Inte tillåta skuldkänslor och förebråelser. Detta året ska jag behandla mig själv med respekt och berömma mig själv för det jag gör bra.
 
2 - Bry mig mindre om vad andra tycker och inte spendera en halv dag med att hänga upp mig på mina handlingar. Jag måste sluta tvivla på mina val, värderingar och åsikter. Därför är även ett mål att jobba på min självkänsla för det är där det sitter. Jag har börjat rycka lite mer på axlarna åt vissa människor i min umgängeskrets och har insett att många som säger dumma saker eller beter sig konstigt, egentligen är okunniga och osäkra på sig själva. And it's not MY problem.
 
3 - Fortsätta att gå i terapi och tänka på det som vi pratar om under samtalen i vardagen. Bearbeta, avsluta och gå vidare. Det kommer förhoppningsvis tränga bort den där ångesten som ibland kommer smygandes, samt hjälpa mig att förverkliga punkt 1 och 2.
 
4 - Få bättre koll på min ekonomi och sluta köpa dyra saker spontant. Jag lever inte över mina tillgångar, men jag har köpt så mycket kläder och har lagt onödiga pengar på fika ute. Under 2016 vill jag ha kontroll över vad jag lägger mina pengar på. 
 
5 - Hitta tillbaka till min arbetsroll och inte ha för höga krav på mig själv. Jag ska bli bättre på att organisera min dag och inte "ta med mig jobbet hem".
 
6 - Sluta skjuta upp viktiga saker, men samtidigt tillåta mig själv att prioritera det jag VILL göra framför det jag BORDE göra. Det ökar bara stressen att låta diskberget växa och att skjuta upp "jobbiga" samtal eller konfrontationer. Dessutom MÅSTE jag prioritera sömn för jag fungerar inte när jag inte sover ordentligt. Däremot ska jag inte ge mig själv dåligt samvete om jag inte orkar träna en dag.
 
7 - Göra någonting åt de projekt jag länge haft tankar på att förverkliga. Jag vill inte säga vilka de är, men jag ska skriva ner dem i den här fina boken som jag fick av min syster. Hon sa att "där får du bara skriva ner bra saker".
 
8 - Fortsätta att träna regelbundet och även börja på dans. Jag skulle även vilja anmäla mig till en fotokurs eller gå med i en kör. Detta är dock en parentes och i mån av tid. 
 
9 - Laga mer mat och få en bra rutin på mina måltider. Äta vitamintillskott. Minimera sockerintaget.
 
 10 - Spara ihop till en längre resa efter sommaren eller i vinter. Jag känner att jag behöver komma iväg längre bort och få uppleva någonting utanför Europa. 

 11 - Stressa mindre och bli bättre på rutiner. Lägga mig i tid så att jag får tillräckligt med sömn, vilket i sin tur leder till mer energi under dagen.
 
 12 - Skala ner på sociala medier. Detta har jag redan gjort, men jag ska fortsätta med det. Bloggen är annorlunda, för att skriva och fotografera än mina intressen, men däremot är jag trött på att känna att jag hela tiden måste hålla mig uppdaterad och vara tillgänglig. Jag vill läsa mer, lägga ifrån mig mobilen, sluta engagera mig i alla andras liv (förutom mina närmsta vänner såklart). Jag orkar inte matas med femtioelva selfies med putiga röda läppar, info om någons bebis som bajsade för första gången eller privata meddelanden mellan par som vill hälsa att de är kära i varandra ifall de skulle glömma att säga det när de ses i slutet av dagen. Haha, ja det märks kanske att denna punkt är den viktigaste? Jag ska bli bättre på att lägga ifrån mig mobilen och göra annat. Läsa, se på film, lyssna på musik, prata, titta på folk.
 
Jag har många mål som ni ser, men nu mer än någonsin behöver jag det. Förhoppningsvis kommer jag uppfylla i alla fall hälften, haha.
 
HAR DU NÅGRA MÅL FÖR 2016?
 
 
C'est moi, Tankar & Funderingar | | 4 kommentarer |
Upp