Weekend plans, but where?

 
 
Jag sitter och kollar på flygbiljetter för att åka på en weekend i november. Eftersom jag fyller år den 11 november och det är en röd dag i Frankrike (slutet på första världskriget, om jag inte missminner mig) så har jag tagit fredagen ledigt så jag får en långhelg. Tanken är att Jag och C ska åka någonstans tillsammans. Frågan är nu bara var...
 
Har ni några tips kanske? Det ska gärna vara lätttillgängligt och inte för dyrt! Det får gärna vara någonstans där vädret är milt den tiden på året (vi funderade på Sverige också, men ärligt talat är det bara kallt och tråkigt då och sedan åker jag ju hem över jul en månad senare). Det måste inte vara shortsväder, men gärna så man kan gå i trench och slipper bära med sig paraply hela helgen.
 
Alla tips uppskattas!
 
 
Travels | | 21 kommentarer |

Tankar om att lämna sitt hemland för ett annat

 
 

För fem år sedan trodde jag nog inte att jag skulle sitta här idag. Då hade jag precis brutit upp med min dåvarande pojkvän och levde ett ganska tråkigt liv som jag mestadels av tiden vantrivdes med. Sedan kom dagen då jag lämnade Sverige. I samma stund förändrades allt.

Ibland undrar jag hur mitt hade varit om jag aldrig hade flyttat utomlands. Om jag stannat i Sverige. Bytt jobb, hittat en ny svensk (eller i alla fall någon som växt upp i samma kultur som jag) pojkvän och liksom nöjt mig med ett liv i Sverige. Hade livet ibland varit lättare? Samtidigt tror jag inte det är en del av min personlighet att stanna på samma ställe hela livet. Jag älskar Sverige men jag längtade alltid bort. Jag ville se mer. Lära mig mer av livet.

 

Sedan 4,5 år har jag stått med en fot i Sverige, och en fot i Frankrike. Ibland undrar jag om jag någonsin kommer stå med båda fötterna på ett ställe. Går det när man sett, upplevt och varit en del av båda sidorna? Det finns faktiskt dagar då jag önskar att jag aldrig flyttat utomlands. Att jag sökt mig efter det där gröna gräset på andra sidan, för när man väl kommer över på den sidan, vet man inte om det verkligen är så grönt.

 

Jag kan bli rädd ibland. Rädd för att aldrig riktigt känna som att jag hör hemma någonstans. Sverige är mitt hemland och jag kommer alltid känna mig välkommen där. Jag kommer alltid känna mig hemma där, men jag kan inte låta bli att känna som att det inte riktigt är min plats. Samma sak med Frankrike. Det är mitt hem, men ändå vet jag inte om jag vill bo vare sig på det ena eller det andra stället. Vilken fot ska jag förlita mig på? Kommer jag någonsin acceptera det som det är och lära mig att leva med det? Det är svårt när man aldrig riktigt kan acceptera vissa saker, varken i det ena eller det andra landet.

 

Samtidigt är jag så tacksam för den erfarenhet jag har. De människor jag träffat och lärt mig av. Ödmjukheten och respekten det gett mig att uppleva svårigheter jag annars inte hade stött på. Lärdomarna av andra kulturer jag tidigare bara sett på avstånd. Vetskapen att livet inte alltid är en dans på rosor. Det tar jag med mig hela livet. Jag har så mycket mer förståelse för människor som invandrar till Sverige nu. Behovet av att prata sitt egna språk. Känslan av att inte passa in. Frustrationen när folk inte förstår en. Stoltheten till sitt egna land. Dagar då man avskyr platsen man befinner sig på och bara vill "hem".

 

Även om jag ibland tror att livet hade varit lättare om jag stannat kvar i Sverige, så vet jag också att jag inte hade haft den styrkan och mognaden om jag aldrig prövat mina vingar. Jag antar att man lär sig hela livet och en dag kommer jag nog lära mig leva i harmoni med det valet jag en gång tog.

 

Hur känner ni andra som flyttat till eller från Sverige?

 
 
C'est la vie, Tankar & Funderingar | | 10 kommentarer |

Weekend Essentials

 
 
Helglyx för mig? En stund utan dator och mobil. Färska blommor. Ett glossigt magasin. Hemmagjord brunch. Mysig spellista som får en att koppla av och känna sig glad.
 
Jag tänkte spendera resten av söndagseftermiddagen med att bläddra i nyaste Vanity Fair och dricka kaffe. Jag köpte även med mig blommor hem i förmiddags när jag var ute och handlade till dagens brunch. Det är inte ofta jag köper blommor, men eftersom jag aldrig får några från min pojkvän så får jag väl göra det själv. En riktig kvinna reder sig själv. Som di säger.
 
Ser ni det lilla änglaspelet med älgar förresten? Det fick vi av Christophes syster förra julen. Jag tyckte det var kul att hon köpte en svensk inredningspryl till sin svenska svägerska. Det är så fint när man tänder det och älgarna snurrar runt.
 
 
 
C'est la vie | | 5 kommentarer |
Upp