Bara spontant sådär. Eller?
Live for the moment
Jag har grymt svårt att anpassa mig efter den svenska livsstilen igen. Det här med att planera fester 4 veckor i förväg och att ha helgen uppbokad redan söndagen veckan innan, har aldrig varit min grej. Nu blir det bara ännu mer påtagligt.
När jag bodde i Paris så visste jag sällan innan torsdagen vad jag skulle göra på helgen. Men det dök alltid upp något kul och på fredagen hade jag oftast hela helgen uppbokad. Eller så bara tog jag det som det kom. Skickade ett sms till en kompis söndag förmiddag "ska vi ses och ta en kaffe?". Eller så fick man ett samtal klockan fem på fredag eftermiddag att "det blir after work ikväll, kom dit!".
Här kan man inte göra så för människor är ju faktiskt så "himla busy" och har ju "minsann ett LIV".
Jo tack, det har jag också, men jag planerar inte mitt liv 3 veckor åt gången. Det får komma som det kommer.
Vad hände med spontanitet? Måste man planera exakt allting? Jag tycker att vardagen blir lite roligare om man tar det lite som det kommer. Svenskar borde ta efter det tycker jag. Sluta vara så bekväma i våra mjukisar(fast jag gillar ju iofs mina mjukisar, allt som inte sitter åt är guds gåva till folket) och lyfta arslet från soffan. Leva för stunden. Inte konstigt att vi måste ha ett svenskt Biggest looser när vårt liv kretsar kring datorer, tv-spel, nyaste chipssorten och Kungarna av Tylösand ;-)
Någon som bott utomlands en lång period som känner igen sig?
hej! jag känner precis igen mig. det blir så mkt roligare med spontana utgångar och dejter än när allt planeras i förväg! har bot i paris och fontainebleu, arbetade oxå som au pair.
det är kul att läsa din blogg, speciellt om tiden i frankrike. det är inte alltid lätt att vara au pair!
hälsn sonya