Christine & Paris

Jag är nyfiken på om du trivs i Paris, eller längtar du hem? =)

---

Ja jag trivs här för det mesta, men det är klart att jag ibland längtar hem. Jag trivs bättre i den franska livsstilen men det finns dagar då jag känner mig otroligt less på fransmän och Paris. Då jag inte ens vill se en baguette, mest vill umgås med mina svenska vänner och stör mig på att folk uttalar David Hasselhoff "Davide Asölåf". Det går upp och ner. Jag tror alla som flyttar utomlands känner så ibland.


Även croissants kan bli tråkigt i längden..


Bor du i Frankrike "för alltid" nu och hur känns det i så fall vad gäller avsaknad av familj och vänner i Sverige?! Hur hanterar du/ni det? Hälsar ni på varann ofta, skypar, mejlar, ringer eller ..?

---

Jag kan inte se mig själv att bo här för alltid men man vet aldrig.
Vi har ett abonnemang så vi ringer gratis till fasta nummer till 40 olika länder(internet och TV ingår, inte för att det någonsin är annat än skit på alla de 150 kanalerna, svensk TV är bättre!). Eftersom min mamma inte har någon dator och knappt vet hur internet fungerar, så är det kanon. Med vänner, familj och andra som inte har fast nummer kommunicerar jag med via skype, viber eller mail/FB. Jag försöker åka hem var tredje till var fjärde månad. Nu ska jag hem i april några dagar och det ska bli så himla mysigt.


Jag börjar sakna den här plutten. Min brorson som blir 1 år i maj.


Stämmer fördomen om att fransmän ofta är arroganta mot icke-fransmän? ;) Å hur långt kommer man med endast engelska i Frankrike?

---

Vad gäller Christophes vänner och familj stämmer det verkligen inte. Det enda är att de nog är ganska trötta på ohyfsade människor, det är ju så många kulturer som bor och rör sig här och alla har inte samma politess som fransmännen. Sen är de ganska stolta och tycker inte om att ha fel, därför anses de som lite arroganta.
Man klarar sig bra på franska i Paris, de flesta pratar lite engelska, i alla fall unga. Men i övriga Frankrike kan det vara bra med lite grunder.


Eftersom jag själv är utlandssvensk så undrar jag vad, i matväg, du saknar mest från Sverige respektive uppskattar mest i Frankrike?

---

Det jag saknar mest är det som är billigare i Sverige som t ex fisk, kyckling, kryddor, färsk mjölk, knäckebröd (det finns här men det är dubbelt så dyrt och så har de bara tre sorter, man blir less på det till slut).. Sen saknar jag salt godis, falukorv, färsk jäst, vaniljsocker och bakpulver i burk, kanelbullar från Kungs Kafé i Malmö, rågflingor, nyttig müsli (allt här är med choklad och massa socker), grovt mjukt bröd med ost, tunt skivad skinka, billig yogurt i tetrapak (finns här med men är dyrare än i Sverige). Oj, det var en del, haha.

Det jag uppskattar mest här såklart vinerna, jag köper aldrig vin längre i Sverige för jag har bara råd med skitvin och det kan jag inte dricka längre. Sen all ost, efterrätterna, saussicon sec, Schweppes Agrum, alla små yogurts, grönsaks- och fruktmarknaden där (nästan) allt är lokalodlat m.m m.m... Att man njuter av maten mer och att måltiden blir som en social sammankomst.


Märker du av några kulturskillnader i att vara tillsammans med en fransk kille jämfört med en svensk? (Hoppas att denna fråga inte är för privat, vänligen radera den i det fallet!) :)

---

De är lite gammalmodiga och lever fortfarande efter att kvinnan sköter om hemmet och mannen försörjer. Men de är romantiska och gentlemän (Christophe håller alltid upp dörren, bär mina påsar/väskor, häller upp vin till mig först, skulle aldrig få för sig att ta för sig av maten först av alla) vilket jag aldrig riktigt upplevt med gamla pojkvänner eller dejter. Sen är de mycket mer öppet kärleksfulla och inte lika reserverade i relationen inför andra. Sen tror jag att det är viktigt att släppa lite på sina "svenska principer" när man är tillsammans med någon från en annan kultur. T ex att allt ska vara i ordning, planerat och perfekt. Jag tycker det är viktigare att man hinner umgås än att hemmet ska vara skinande rent.